Nu kan vi presentera resultaten från vår demoodling av vårvete. Den har i år bestått av två delar: en sortdemo där vi testat fyra olika sorters vete och en fältdemo.
Vi har i vår sortdemo testat de tre sorterna Helmi, Anniina och Isakki från den finska förädlaren Boreal och sorten Diskett från Lantmännen.
Vetet såddes den 20 maj och gödslades då med 80 kg kväve (per ha) i likhet med sortprovningen av korn. Anledningen är att vi ska få en fingervisning om hur veteodling fungerar hos oss i förhållande till odling av korn. Vårvetets mognadstid anges av Boreal vara i genomsnitt cirka tio dagar längre än genomsnittet för korn. Tittar vi på de olika sorterna så kan vi se i finsk sortprovning att sorterna Isakki och Anniina beräknas vara en dag tidigare än Helmi medan Diskett är åtta dagar senare.
Syftet med våra demoodlingar är att få en bild av hur olika grödor och sorter fungerar utifrån våra lokala förutsättningar och i den här demon har vi fått ett helt annat resultat än ovan givna data. Den 12 oktober tröskades endast sorten Isakki då det var den enda som mognat. Den höll då en vattenhalt på 24 %. Anniina var den sort som efter den var närmast att vara mogen men fortfarande med övervägande mjuka kärnor och en vattenhalt över 30 %, alltså hade den inte nått fysiologisk mognad.
Isakki avkastade här 6100 kg/ha, torkad till 14% vattenhalt.
Lantmännens sort Diskett valde vi att ha med framför allt för att tydligt visa på skillnaderna mellan sorternas mognadstid. Vi räknade alltså inte med att den skulle gå till tröskmognad och det är en sort som hos oss lämpar sig väl för skörd som grönfoder och helsäd.
T.v. Isakki och T.h. Diskett den 12 okt 2022.
Vi har även testat sorten Isakki i en fältdemo på ett drygt hektar. Det såddes 13 maj och gödslades med 240 kg NPK 21-3-10, vilket motsvarar 50 kg kväve. Här mognade vetet tidigare än i sortdemon och tröskades den 4 oktober. Avkastningen blev ca 4200 kg/ha.
Slutsatserna vi kan ta med oss ifrån årets odling är, som vi tidigare erfarit, att odling av vårvete till tröskning ett större risktagande än vid odling av korn. Det som varit den helt avgörande faktorn i år är sortvalet. Det som krånglar till valet av sort är att de förutsättningar vi har här kan ge andra resultat än det som anges i sortlistorna, något vi kan konstatera från vår sortdemo. Vad gäller förhållandet mellan odling av vete och korn så tröskades vårt korn drygt tre veckor tidigare än vetefältet, trots att vetet såtts en hel vecka tidigare.
Skillnaden i avkastning mellan fältet och parcellodlingen av Isakki är väntad. Vi får en större variation i beståndet när det odlas på en större yta än när vi odlar det under bra förutsättningar på tio kvadratmeter, därav får vi en lägre snittskörd i fältet. Men skillnaden står även i relation till gödslingen. Enligt gödslingsrekommendationer så bör en ökad kvävegiva med 30 kg/ha höja avkastningen med ca 2 ton/ha, vilket stämmer med våra skördar.
Vi återkommer senare här på Händer i fält, med kostnadsberäkningar från flera av de odlingar vi haft i år så vi kan jämföra lönsamheten i att odla de olika grödorna.
