Gödsling vårkorn och vårvete
Vårkorn – sort Anneli
· Två behandlingar:
- Nollruta (ingen kvävegödsling)
- 80 kg N/ha
· BT-test kunde inte göras eftersom sorten saknas i Yaras register.
· Skörden hackades och vägdes inte, så vi kan inte dra slutsatser om avkastningen.
Axräkning:
- Nollruta: 776 ax/m², ca 1,94 skott/planta
- 80 kg N: 912 ax/m², ca 2,28 skott/planta
Tolkning:
Kvävegödslingen har gett fler skott per planta, vilket normalt ger potential för högre avkastning. Men utan skördevägning kan vi inte bekräfta effekten på skörden.
Vårvete – sort Diskett
Tre behandlingar:
- Nollruta
- 80 kg N/ha
- 160 kg N/ha
Yara BT-test i DC 45–59 (axgång) visade inget behov av extra kväve vid den tidpunkten. Mineraliseringen hade alltså täckt grödans behov fram till axgång.
Skörden hackades och vägdes inte, så avkastningseffekten är okänd.
Axräkning:
- Nollruta: 544 ax/m², ca 1 skott/planta
- 80 kg N: 656 ax/m², ca 1,2 skott/planta
- 160 kg N: 776 ax/m², ca 1,4 skott/planta
Tolkning:
Mer kväve tidigt i utvecklingen ger fler axbärande skott. BT-testet vid axgång indikerar att grödan inte behövde mer kväve då, men axräkningen visar att tidig kvävetillförsel kan påverka bestockningen positivt.
Sammanfattande slutsatser
- Kvävegödsling ökar antalet skott per planta, vilket normalt är kopplat till högre avkastning.
- BT-test vid axgång kan visa att grödan är försörjd med kväve, men säger inget om effekten av tidig kvävetillförsel på bestockning.
- Utan skördevägning kan vi inte dra säkra slutsatser om avkastning, men resultaten pekar på att kväve tidigt är viktigt för att maximera antalet ax.
Gödsling höstvete – 6 sorter
Gödsling och mätningar
· Strategi:
- Alla rutor: 100 kg N (delat på startgiva + komplettering i stråskjutning).
- Extra gödsling anpassades efter mätningar av kväveupptag och behov.
· Gödslingar:
- 6 april: 25 kg N (startgiva).
- 25 april: komplettering 75 kg N till tidigt sådda rutor.
- 20 maj: komplettering 75 kg N till senare sådda rutor.
- 23 juni: komplettering 30 kg N som proteingiva.
· Verktyg som användes:
- Atfarm (fotoanalys): 6 maj → upptag 20–30 kg N.
- Cropsat: 19 maj → upptag ca 50 kg N.
- Yara BT-tester: inför axgång → beräknat behov = 0 kg N (baserat på fodervete-rekommendation).
§ Trots detta gödslades halva demon med +30 kg N för att se effekt på protein och brödkvalitet.
Resultat och observationer
· Skördeanalys saknas ännu, men vi såg skillnader i axgångsgiva mellan sorter.
· Axräkning (sort Norin):
- Nollruta: 808 ax/m², ca 2,02 ax/planta
- 100 kg N: 1104 ax/m², ca 2,76 ax/planta
- 130 kg N: 1064 ax/m², ca 2,66 ax/planta
§ Samma plantantal, men troligen fler/större kärnor eller högre protein.
· Norin klarade inte den högre kvävegivan → vek ner sig → lägre skörd.
· Ahoi, Kask och Norin drabbades hårt av gulrost → skördeförlust.
Sammanfattning mätverktyg
Yara BT-test (Bladtest)
Yara BT-test bygger på att man analyserar kvävehalten i grödans blad för att avgöra om kompletteringsgödsling behövs. Testet görs oftast vid stråskjutning eller axgång, när kvävebehovet är som störst. Höga värden visar att grödan är välförsörjd, medan låga värden indikerar risk för kvävebrist. Det är ett direkt mått på grödans status vid provtagningstillfället, men säger inget om effekten av tidig kvävetillförsel.
Cropsat (satellitbaserad analys)
Cropsat använder satellitbilder för att mäta grödans biomassa via NDVI (grönhetsindex). Verktyget ger en uppskattning av hur mycket kväve grödan har tagit upp och visar variationer i fältet. Det är användbart för att planera variabel gödsling och följa grödans utveckling över tid. Begränsningen är att det påverkas av molnighet och ger uppskattningar snarare än exakta värden.
Höstvete och sådatum
Sådden gjordes vid tre tillfällen: 29 augusti, 9 september och 16 september. Den sista sådden misslyckades på grund av dåliga förhållanden. Efter sådd drabbades fälten av omfattande fågelskador, men trots detta övervintrade alla sorter väl och tillväxten startade tidigt i april.
Resultaten visade på skillnader mellan sorterna:
- Ceylon och Etana gynnades av senare sådd, med i snitt ca 700 kg högre avkastning.
- Hallfreda, Norin och Ahoi gynnades av tidig sådd. Hallfreda ökade med ca 780 kg, medan Norin gav nästan 1300 kg mer vid tidig sådd.
- Kask visade ingen större skillnad mellan sådatumen.
Diagram 1 – Avkastning per sådatum
Gödsling
Strategin var att tillföra totalt 100 kg kväve, fördelat på en startgiva och en kompletteringsgiva. Den tidigt sådda delen gödslades den 25 april, medan den senare sådda fick sin komplettering den 20 maj. Inför axgång tillfördes ytterligare 30 kg kväve i ett särskilt led för att undersöka effekter på proteinhalt och brödkvalitet.
Resultaten visade att sorterna reagerade olika på den högre kvävegivan:
- Kask ökade med ca 500 kg.
- Etana ökade med ca 675 kg.
- Norin klarade inte den högre givan, vilket ledde till liggsäd och lägre skörd.
- Ahoi visade ingen större skillnad.
Sjukdomar
Gulrostangrepp påverkade resultaten, men det log olika beroende på sort. Norin och Ahoi drabbades hårt, vilket sänkte avkastningen. Hallfreda och Etana klarade sig bäst och visade god motståndskraft mot sjukdomen.
Kask | Gav ca 500 kg merskörd vid den högre kvävegivan men påverkades inte av sådatum. Fick tidigaangrepp av gulrost. | ||
Ceylon |
| ||
Hallfreda | Tidig sådd gav i snitt 780 kg högre skörd än sen. Hallfreda var tillsammans med Etana den sorten som klarade sig bäst från angrepp av gulrost. | ||
Norin | Tidig sådd gav i snitt en merskörd på nästan 1300 kg men Norin var den sort som hade lägst avkastning totalt. Drabbades hårt av gulrost vilket har påverkat avkastningen generellt och den tappade i skörd vid högre kvävegiva pga liggsäd. | ||
Ahoi | Gynnades av tidig sådd men avkastningen var i princip oförändrad vid ökad kvävegiva | ||
Etana | Etana visar tendensen att gynnas av senare sådd och högre N-giva. I snitt ökade avkastningen med 675 kg vid 30 kg högre N-giva. Etana var tillsammans med Hallfreda den sorten som klarade sig bäst från angrepp av gulrost. |
