En av årets spännande demonstrationer var vår kvävestege i vårkorn. I den här demon ville vi testa hur hög avkastning vi kan nå genom att öka gödningsgivan samt om givan påverkar mognadstiden, skördens kvalité och kornets stråstyrka. Vi har även räkna på om höga gödselgivor är lönsamt oavsett om spannmålen ska säljas eller om vi kan minska mängden inköpt spannmål till egna djur.

Vi valde att prova kvävestegen på tre olika kornsorter som är vanliga i området, Judit och Severi som är två sexradskorn med tidig och medeltidig mognad och Anneli som är ett senare tvåradskorn.

Varje sort är gödslades med 80, 100 och 120 kg kväve (per hektar). Vi hade även ett led där kornet gödslats med en delad giva, 70 kg kväve vid sådd och 30 kg i stråskjutningsfasen.

Kvävestegen såddes den 20 maj och vi radmyllade NPK vid sådd. Hela demon behandlades mot örtogräs och rutorna med delad giva kompletteringsgödslades med Kalksalpeter när plantornas strå fått två noder.

Den 22 september fick vi väder som tillät tröskning och kornets vattenhalter var mellan 20 och 30%. Innan skörd gjordes en bedömning av stråstyrkan för varje ruta, då höga kvävegivor kan ge problem med liggsäd, vilket framför allt riskerar hända när det tillförts tidigt i plantans utveckling. Samtliga rutor stod helt upprätta. Ett vattenhaltsprov togs ut för varje ruta för att se skillnaden i mognad. Resten av skörden torkades till 14 % vattenhalt och vägdes för att ge oss skördevikten.

Skörderesultatet redovisas i diagrammet nedan.

Den gula linje visar avkastningen vid de olika gödslingsnivåerna enligt tabell från Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning och bygger på många års gödslingsförsök på flera olika platser i landet. Tumregeln för gödsling av spannmål är att de krävs ungefär 15 kilo kväve per ton skörd.
Som diagrammet visar så låg avkastningen över förväntat för alla tre sorter, men skördeökningen vid ökad gödsling uteblev och för sorten Severi så avkastade de högre gödslingsnivåerna dessutom något sämre än grundnivån 80 kg N/ha.

Att avkastningen ligger högt kan förklaras av en bra förfrukt i form av klöverrik vall och väldigt goda mark- och väderförhållanden. En demoodling ger oss ett för litet underlag för att kunna dra några säkra slutsatser om varför skörden inte ökade i förhållande till gödslingen. Kanske nådde vi taket för vad sorterna klarar av att leverera eller så är det något annat än kväve som blivit årets begränsande faktor.

I ledet med delad kvävegiva ökade skörden för Judit och Anneli med ytterligare 500 resp. 690 kg /ha medan den var oförändrad i Severi. Däremot gjorde vi en näringsanalys av Severi och vi kunde se att proteinhalten ökade med en halv procentenhet per gödselsteg, från 10,8 % vid 80kg N till 12,3 % vid delad giva.

Vattenhalten vid skörd ökade med ökad kvävegiva vilket visar på en senare mognad. Det skiljde 3,5 till 4,5 procentenheter mellan den hösta och lägsta nivån.

Slutligen är ju frågan om det är lönsamt att gödsla sin spannmål med de höga gödningspriser vi har? I det här exemplet har vi räknat med det kvävepris vi köpte för i vintras, 21:- /kg N och det aktuella spannmålspriset i skrivande stund, 2,8:- /kg.

Eftersom odlingskostnaden ökar med 420:- per stege (blå linje) måste merskördens värde överstiga det. Diagrammet nedan visar att det endast var för Judit som avkastningen ökade tillräckligt för att betala insatsen, men med låg marginal. Även fast Anneli avkastade mer vid 120 kg N så var det inte tillräckligt för att täcka kostnaden för den högre kvävegivan.

Anledningen till den dåliga lönsamheten för oss i år beror på den höga skörden med låg eller ingen ökning vid högre kvävegiva. Om man istället, som exempel, räknar på avkastningsnivåerna för den gula linjen i diagrammet ovan ger insatsen på 420:- för gödning en utväxling på drygt 2300 :- i skörd, per gödselsteg.