Händer i fält

Odlat fält
16 juni 2021

Resultat av svaveldemo

16 juni skördades vår demonstration med svavelgödsel i vall. Fyra rutor, vardera 36 kvadratmeter, som gödslats på olika sätt skördades, vägdes och prover för näringsanalys och torrsubstansprov togs ut. I inlägget från 31 maj går det läsa om bakgrunden till denna demonstration. Nedan följer resultaten från skörd och analys där skörden från arton kvadratmeter skördeyta räknats om till kilogram per hektar.

Ruta 1- Gödslat med 20 kilo svavel.

Råskörd 13 300 kg/ha, Ts-skörd 3 378 kg/ha vid 25% Ts.

Råprotein 102 g/kg Ts.

Ruta 2- Ingen tillförd växtnäring.

Råskörd 11 644 kg/ha, Ts-skörd 3 190 kg/ha vid 27% Ts.

Råprotein 105 g/kg Ts.

Ruta 3- Gödslat med flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 255 kg/ha, Ts-skörd 3 673 kg/ha vid 23% Ts.

Råprotein 129 g/kg Ts.

Ruta 4- Samma gödsling som övriga fältet. 20 kilo svavel och flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 877 kg/ha, Ts-skörd 3 662 kg/ha vid 22% Ts.

Råprotein 118g/kg Ts.

Efter skörden gödslades ruta 3 och 4 med flytgödsel innehållande 60 kilo kväve (ca 50% ammoniumkväve) och återväxten kommer provklippas och vägas.

Vad kan vi dra för slutsatser från våra provrutor? Till att börja med ska vi konstatera att en demonstration, till skillnad från ett fältförsök, visar oss bara sanningen för just den aktuella ytan vid den aktuella tiden. Även fast demon ligger på en liten yta i fältet så kan variationer i marken och vallen förekomma som ger oss skillnader i resultaten. Med det sagt kan vi fokusera på vad vi sett.

Målet med demonstrationen var att kunna se hur vallen skulle svara när vi tillsatte extra svavel till gårdens stallgödsel. Förhoppningen var en högre skörd och ett högre protein. Förhållandet mellan innehållet av kväve och svavel i gödseln var i vårens analys 10:0,9, alltså för varje tio kilo kväve vi tillför, så tillför vi 0,9 kilo svavel. För att kvävet ska utnyttjas maximalt bör balansen mellan kväve och svavel vara runt 10:2. Svavel i stallgödseln är dessutom bundet till organiskt material, så det är inte säkert att växten kan tillgodogöra sig av den uppmätta mängden under spridningsåret. Även gårdens foderanalys har pekat på ett svavelinnehåll under rikssnitt. Så varför får vi då inte en högre skörd och

ett bättre foder i ruta 4 som både fått stallgödsel och extra svavel? Skördenivån är densamma som i ruta 3, som bara gödslats med stallgödsel, men den har ett betydligt högre proteininnehåll.

Min teori är att mängden tillsatt svavel helt enkelt blev för hög i förhållande till kvävet, vilket i sin tur också hämmar maximalt kväveupptag och därmed uppbyggnaden av protein. Jag övervärderade gödselns kväveinnehåll och när analyssvaret kom var svavlet redan spridet i fält. Med 69 kilo kväve och totalt 26 kilo svavel blir förhållandet kväve svavel 10:4, under förutsättningen att allt kväve har mineraliserat, vilket vi inte kan räkna med. Det återstår att se utfallet av återväxten då mer kväve tillförts och en del av svavlet fortfarande finns kvar i marken.