I år har vi haft en kvävedemo där vi jämfört olika sätt att använda KRAV-godkänd handelsgödsel till korn. Demon var uppdelad i fyra olika led (ytor) och tänkt att spegla några av de sätt vårkorn brukar gödslas när det odlas i fält runt om i länet. Vi har även haft ett helt ogödslat led som referens och för att vi ska kunna se hur mycket näring som mineraliserats ur marken under året, alltså hur mycket organiskt bundet kväve som omvandlats till växttillgängligt.

För att uppnå en skörd på 5 ton korn per hektar är det beräknade behovet av kväve 80 kg per hektar (”Norrländsk Växtodling 2018” s.23.) och demon gödslades med stallgödsel i form av flytgödsel från nöt och handelsgödseln Biofer 10-3-1.

Sammanställt gödslades respektive led med:

Tillverkarna av Biofer rekommenderar att produkten myllas för ett högre näringsutnyttjande än vid spridning ovanpå marken. Vi ville se hur stor skillnaden blir och lade därför ut två led med samma mängd gödsel där ena ledet myllades och det andra spreds ovanpå marken efter sådd. När gödningen myllas så är det fördel att använda kombisåmaskin (vid sådd) för att pelletsen ska hamna nära såraden. I år kunde vi inte lösa det praktiskt och pelletsen myllades istället med harv. På sidan 8-9 i Jordbruksverkets ”Att sprida organiska gödselmedel” går det att läsa om pelletsens effekt vid olika spridning och myllningsdjup. Webbutiken Jordbruksverket

Produkten Biofer 10-3-1 och är ett pelleterat gödselmedel tillverkad av köttmjöl och kycklinggödsel. På grund av sitt innehåll av animaliska restprodukter finns vissa restriktioner för hur produkten får användas. Detta gäller flertalet av de produkter som är godkända i ekologisk odling varför det är viktigt att läsa igenom tillhörande produktblad innan användning. En lista med de gödselprodukter som är godkända i ekologisk odling finns i länken: Gödselprodukter som är godkända i ekologisk odling.

Att gödsla sin spannmål med stallgödsel är en vanlig företeelse på gårdar med djur. Om stallgödseln inte räcker till eller håller ett lågt näringsinnehåll riskerar det att bli den begränsande faktorn för kornets avkastningspotential. Så utöver att gödsla ett led med stallgödsel så anlade vi ett led där vi kompletterade stallgödseln med Biofer. Genom att kombinera dessa två kunde vi komma upp i 80 kg kväve per hektar utan att överskrida Jordbruksverkets rekommendation om att inte gödsla mer än 30 ton flytgödsel per hektar (Jordbruksverkets ”Rekommendationer för gödsling och kalkning” s.26). Utifrån stallgödselns kväveinnehåll blev kvävegivan lägre i ledet med bara stallgödsel.

De faktorer som påverkar avkastningen är hur många ax som utvecklas, antalet kärnor per ax och hur mycket kärnorna väger. Tillväxten av dessa tre sker vid olika tidpunkter i kornets utveckling och det är viktigt att näring finns tillgängligt i plantan för att den tillväxten ska bli bra. Mängden tillgängligt kväve i bestockningen, alltså tidigt i plantans utveckling återspeglar sig i hur många ax det finns per kvadratmeter, då kvävet stimulerar bestockning. Bioferen som myllades gav en större bestockning än de övriga leden, även om ledet med biofer + stallgödsel torde ha visat samma tendens. Utsädesmängden är beräknad till 350 grobara kärnor/ kvadratmeter men den verkliga grobarheten i fält blir alltid lägre.

Tillgången på kväve senare i utvecklingen återspeglas i kärnsättningen, alltså tusenkornvikten (TKV) och slutligen i bildandet av protein. Detta kan man se i ledet med bredspriden Biofer där kvävet blivit tillgängligt något senare i plantans utveckling. I teorin kan detta förklara den något lägre bestockningen men den högre proteinhalten. Så om vi vill ha en hög skörd med ett högt protein måste vi se till att det finns tillgängligt kväve vid skottbildningen och att det finns tillgång hela vägen fram till kärnfyllnad och bildandet av protein.

Mineraliseringen, alltså omsättningen från organiskt bunden näring till växttillgänglig, har varit hög tack vare den varma och relativt fuktiga sommaren. Genom att ha en ogödslad led har vi kunnat jämföra och bedöma hur mycket av den gödsel vi tillför i de andra leden som blivit tillgängligt under säsongen. Vi kan konstatera att gödslingen gjort nytta i alla de gödslade leden och ökat både antalen sidoskott, kärnvikten och proteinet.

Lönar det sig då att gödsla med ekologisk handelsgödsel? Gödningen köptes in i våras för ca 45:- /kg kväve vilket ger en kostnad på 3600:- per hektar när vi gödslat med 80 kg kväve. Vid ett spannmålspris (ekologiskt foderkorn) på 1,90:- /kg måste alltså gödslingen ge en merskörd på nästan 1900 kg per hektar för att löna sig. På grund av ojämnheter inom rutorna skördades de aldrig och jag har istället använt resultaten ovanför för att räkna fram en teoretisk skördenivå. I dessa uträkningar gav leden gödslade med Biofer ca 2000 kg i merskörd. I ledet med Biofer+ stallgödsel kostade gödslingen 900:- per hektar vilket kräver en merskörd på 480 kg. Här fick vi en merskörd på ca 1000 kg.

Resultaten från en demonstrationsodling som odlas på en plats, ett år och utan upprepningar av leden ska givetvis läsas för vad det är. Även om demon är utlagd på en relativt liten yta kan det förekomma variationer i marken och grödan kan påverkas av andra yttre faktorer vilket i sin tur kan påverka resultaten. Tyvärr placerades demon på vad som visade sig vara en illa vald plats och uppkomsten av kornet blev ojämn i alla rutor. Därför valde vi att inte försökströska rutorna i sin helhet utan istället använda de mätningar vi gjort i de delar av varje ruta som var representativa. Planen är att ha en liknande demonstration nästa år, kom gärna med förslag på upplägg till lars.tiren@torsta.se