26 augusti 2021

Fältvandring

För tredje och sista gången den här säsongen bjöd Länsstyrelsen tillsammans med Hushållningssällskapet och Torsta in till fältvandring. Även denna gång rörde vi oss runt i Torstas försöks- och demoodlingar.
Kvällen började vid det ekologiska sortförsöket med korn och havre. Vi kunde konstatera att säsongen varit gynnsam för spannmålen med välmatade kärnor och en hög mineralisering av den Biofer som försöket gödslats med. Lars från Torsta förklarade upplägget med sortprovningen i både ekologisk och konventionell odling, hur de gödslas, vilka parametrar som mäts under säsongen och berättade om mognadsprovtagningen, en mätning som utmynnar i hur många dagar varje sort behöver för att nå mognad och trettio procents vattenhalt i kärnan.
Resultaten från årets sortprovningar kommer finnas att läsa på SLU:s hemsida under vintern. https://www.slu.se/institutioner/norrlandsk-jordbruksvetenskap/publikationer/nytt-fran-njv/

Efter en diskussion runt försöksfältets markförhållanden med för länet väldigt höga fosfor- och kaliumklasser passade det utmärkt att växla över till att prata om ett annat näringsämne. Lars presenterade resultaten av Svavel-demon och vi pratade lite runt varför resultatet ser ut som det gör och varför gödslingen inte fått den tänkta effekten. En sammanställning av demonstrationen finns i ett tidigare inlägg här på Händer i fält. I skrivande stund har vi inte fått analyssvaren på återväxtskörden, men en sammanställning av denna kommer inom kort.
Nästa stopp var sortdemonstrationen i vårrybs. Vi har följt den vid tidigare fältvandringar och kunde konstatera att den såg frodig ut, trots säsongens insektsangrepp i form av jordloppor och rapsbaggar. Samtliga fem sorter var fortfarande gröna och den stora frågan blir när den kommer gå att tröska. Sigrid från HS pratade om odlingen och rybsens fördelar i växtföljden, om hur pollinerande insekter ökar skörden och möjligheterna för avsättning för grödan. Intill rybsen ligger en blomsterremsa för att gynna pollinerare där vi kunde titta på blommande honungsört, blodklöver, persisk klöver, bovete och solros. Hanna och Sigrid berättade om nyttan av pollinerande insekter och hur vi gynnar dem genom att bl.a. anlägga blomsterremsor, odla växter som blommar senare än friväxande arter och att lämna remsor med oslaget gräs. I anslutning till rybsen och blomsterremsan presenterade Lars den nysådda demonstrationen med höstvete och råg. Nyfikenheten och viljan att odla höstgrödor finns runt om i länet men eftersom inga fältförsök utförs i Norrland så får vi lära oss hur vi ska odla dessa genom egna och varandras erfarenheter.
Kvällen fick lite fokus på vallväxter när vi tittade på insådden av ett försök med Mattenklee, alpklöver, som är en typ av rödklöver som just nu provas på olika platser i Sverige. Det har visat sig att den är härdigare mot klöverns växtföljdssjukdomar och är därför ett intressant alternativ i våra valldominerade växtföljder. Förhoppningen är att kunna bibehålla hög klöverandel i vallarna fler år än vad vi kan idag.
Sista stoppet blev Kvävedemon och det konventionella sortförsöket i korn. I kvävedemonstrationen provar vi olika sätt att använda det KRAV-godkända gödselmedlet Biofer 10-3-1. På grund av ojämnheter i fältet och ojämn uppkomst av kornet så är det svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet och rutorna kommer inte försökströskas. Men genom att räkna ax och kärnor per ax, samt att väga tusenkornvikt var det möjligt att räkna fram en teoretisk avkastning. Resultaten presenteras i ett eget inlägg här på Händer i fält. Gruppens gemensamma uppfattning var i alla fall att vi genom en bra förfrukt och en hög mineralisering fått ett bra bestånd även i det ogödslade ledet och att med de förutsättningarna är det inte säkert att merskörden i gödslat led betalar den insatsen. I det konvetionella kornet såg vi mycket stråbrott och liggsäd, mest troligt till följd av ett stort kväveupptag tidigt i utvecklingen. Sigrid berättade om hur man kan minska risken genom att dela upp kvävegödslingen på två tillfällen, där man gödslar ca sjuttio procent vid sådd och resten i slutet av bestockningsfasen. Detta ger även lantbrukaren chansen att justera kvävegivan utifrån grödans potential och årsmån. En sen kvävegiva ger även en ökad proteinhalt i kärnan.

Kvällen bjöd på bra diskussioner och vi upplevde ett stort intresse i att få lyfta olika frågor från de tio deltagarna. Det är väldigt roligt att få höra om hur mycket erfarenhet och intresse det finns ute på gårdarna i regionen! Vi avslutade vandringen med kaffe och bulle i sensommarskymningen.

 

4-21 juli 2021

Uppdatering Vårrybs

I juli månad hände det mycket i vår sort-demo av vårrybs. I början av månaden var den väldigt luckig och lågväxt. Många plantor vissnade bort till följd av loppangrepp och torka och ogräsen fick mycket utrymme att konkurrera med rybsen. Men några dagar in i juli tog höjdtillväxten fart och runt 15 juli gick samtliga sorter i blom.


4 juli 2021


12 juli 2021


21 juli 2021

 

6 och 12 juli 2021

Sommarens fältvandringar.

Förmiddagen 6 juli och på kvällen 12 juli bjöd Länsstyrelsen in till fältvandring tillsammans med Torsta och Hushållningssällskapet (HS).

Den 6 juli var temat vall. Efter samling med fika och en genomgång av säsongens väder hittills åkte vi ut i fält och tittade på de nysådda sortförsöken i vallgräs och klöver. Vi pratade om vikten av fukt och värme i såbädden och hur sådjupet kan påverka de små vallfröna. Efter det stannade vi till i en förstaårsvall där Hanna Appelros gick igenom artkännedom för några av de vanliga vallgräsen och vilka ogräs man bör vara observant på. Det blev en diskussion runt problem med skräppa och betydelsen av upprepad bearbetning, putsning innan den sätter frö och att sträva efter en kraftig gröda som skuggar den.

Nästa stopp blev i vårrybs-demon där Sigrid från HS berättade om olika skadeinsekter i oljeväxter och om hur vi kan gynna nyttoinsekter i fält. Intill rybsen är en blomsterremsa anlagd innehållande bovete, honungsört, persisk klöver, blodklöver och solros. Genom en sen sådd och sen blomning gynnas bin och andra pollinatörer när exempelvis maskrosor och blommor i fältkanter blommat över. Andra sätt att få blommande fältkanter är att lämna hörn eller remsor av gamla vallar och låt dem gå i blom. Men viktigt att inte lämna dem hela säsongen för att gårdsstödet ska uppfyllas.

I sortförsöken av vallgräs och klöver tittade vi på hur timotej och ängssvingel har olika växtsätt. Timotejen har snabb tillväxt på våren och svinglarna har en stark återväxt efter första skörden. Vi tittade även på rotröta i klöver som är en stor anledning till att klövern försvinner ur våra vallar med tiden.

Sista delen av fältvandringen handlade om lusern som proteingröda i vall. Vi tittade på fältförsöket med olika sorter av gul o blå lusern, samt återväxten av en vall med blålusern i blandning med röd- och vitklöver.

Temat för fältvandringen 12 juli var spannmål. Även denna gång arrangerades den av Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet och Torsta. Anders Lindgren från Växtskyddscentralen var inbjuden för att berätta om växtskadegörare i spannmål och om arbetet med gradering, prognos och varning, samt integrerat växtskydd- IPM.

Utgångspunkten för fältvandringen var i ett av Torstas fält med sortförsök i vårkorn samt i en demonstrationsodling med olika sätt att använda det organiska gödselmedlet Biofer. Vi började med att titta på två kvävestegar, en med Biofer 10-3-1 och en med mineralgödslet Axan NS 27-4. Båda stegarna är gödslade från noll till hundratio kilo kväve (kilo per hektar) i steg om trettio kilo. Skillnaderna mellan de två olika gödselmedlen var små och vi kunde även konstatera en god mineralisering från marken då även de ogödslade rutorna var frodiga. Vidare tittade vi på Biofer-demon som är uppdelad i fyra olika rutor samt en nollruta. Erfarenheter från användning av ekogödselmedel och stallgödsel i kombination och vikten av att gödningen myllas för bästa effekt diskuterades mellan deltagarna och arrangörerna. Vi pratade även om hur gödslingen påverkar antalet skott och när på säsongen organiskt kväve kan bli tillgängligt för växten. Mer erfarenhet om vilka gödslingsstrategier som kan användas vid olika årsmån efterfrågades från deltagarna.

Anders på Växtskyddscentralen och Sigrid på HS berättade om sommarens graderingsarbete i olika fält runt om i länet och hur dessa observationer mynnar ut i prognoser om hur stora angrepp vi kan

förvänta oss från olika skadegörare, både av insekter och svampar. Gruppen fick titta på plantor med skador av bl.a. minerarfluga, sköldfläcksjuka och flygsot. Vi tittade även på nyttoinsekter och diskuterade deras funktion i fält, exempelvis nyckelpigelarven som äter stora mängder bladlöss.

Lars på Torstas försöksstation presenterade sortprovnigen i vårkorn och sammaställnignen av resultaten som presenteras i SLU:s ”Nytt från NJV” (länk finns på torsta.se/foretagsutveckling/forsoksstation/faltforsok/)

Även den här gången tittade vi på vårrybsen och diskuterade utsädesmängd, ogräsbekämpning, skadegörare och nyttoinsekter. Vi fick intressanta inspel från deltagare som själva provat vårrybs.

Vi avslutade i den varma kvällssolen med att titta på det ekologiska sortförsöket i korn och havre där vi pratade om hur olika sorters växtsätt kan påverka ogräsförekomsten. Vi tittade även på havreplantor drabbade av rödsotvirus som har samband med den stora populationen av bladlöss som vi haft i grödorna.

Vi som arrangerat är mycket nöjda med fältvandringarna och riktar ett stort tack till er som deltog och kom med bra frågor och intressanta diskussioner. I augusti kommer vi ha två tillfällen där vi summerar och reflekterar över säsongen så långt. Ni är välkomna med anmälan till Länsstyrelsen via hanna.appelros@lansstyrelsen.se

 

16 juni 2021

Resultat av svaveldemo.

16 juni skördades vår demonstration med svavelgödsel i vall. Fyra rutor, vardera 36 kvadratmeter, som gödslats på olika sätt skördades, vägdes och prover för näringsanalys och torrsubstansprov togs ut. I inlägget från 31 maj går det läsa om bakgrunden till denna demonstration. Nedan följer resultaten från skörd och analys där skörden från arton kvadratmeter skördeyta räknats om till kilogram per hektar.

Ruta 1- Gödslat med 20 kilo svavel.

Råskörd 13 300 kg/ha, Ts-skörd 3 378 kg/ha vid 25% Ts.

Råprotein 102 g/kg Ts.

Ruta 2- Ingen tillförd växtnäring.

Råskörd 11 644 kg/ha, Ts-skörd 3 190 kg/ha vid 27% Ts.

Råprotein 105 g/kg Ts.

Ruta 3- Gödslat med flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 255 kg/ha, Ts-skörd 3 673 kg/ha vid 23% Ts.

Råprotein 129 g/kg Ts.

Ruta 4- Samma gödsling som övriga fältet. 20 kilo svavel och flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 877 kg/ha, Ts-skörd 3 662 kg/ha vid 22% Ts.

Råprotein 118g/kg Ts.

Efter skörden gödslades ruta 3 och 4 med flytgödsel innehållande 60 kilo kväve (ca 50% ammoniumkväve) och återväxten kommer provklippas och vägas.

Vad kan vi dra för slutsatser från våra provrutor? Till att börja med ska vi konstatera att en demonstration, till skillnad från ett fältförsök, visar oss bara sanningen för just den aktuella ytan vid den aktuella tiden. Även fast demon ligger på en liten yta i fältet så kan variationer i marken och vallen förekomma som ger oss skillnader i resultaten. Med det sagt kan vi fokusera på vad vi sett.

Målet med demonstrationen var att kunna se hur vallen skulle svara när vi tillsatte extra svavel till gårdens stallgödsel. Förhoppningen var en högre skörd och ett högre protein. Förhållandet mellan innehållet av kväve och svavel i gödseln var i vårens analys 10:0,9, alltså för varje tio kilo kväve vi tillför, så tillför vi 0,9 kilo svavel. För att kvävet ska utnyttjas maximalt bör balansen mellan kväve och svavel vara runt 10:2. Svavel i stallgödseln är dessutom bundet till organiskt material, så det är inte säkert att växten kan tillgodogöra sig av den uppmätta mängden under spridningsåret. Även gårdens foderanalys har pekat på ett svavelinnehåll under rikssnitt. Så varför får vi då inte en högre skörd och

ett bättre foder i ruta 4 som både fått stallgödsel och extra svavel? Skördenivån är densamma som i ruta 3, som bara gödslats med stallgödsel, men den har ett betydligt högre proteininnehåll.

Min teori är att mängden tillsatt svavel helt enkelt blev för hög i förhållande till kvävet, vilket i sin tur också hämmar maximalt kväveupptag och därmed uppbyggnaden av protein. Jag övervärderade gödselns kväveinnehåll och när analyssvaret kom var svavlet redan spridet i fält. Med 69 kilo kväve och totalt 26 kilo svavel blir förhållandet kväve svavel 10:4, under förutsättningen att allt kväve har mineraliserat, vilket vi inte kan räkna med. Det återstår att se utfallet av återväxten då mer kväve tillförts och en del av svavlet fortfarande finns kvar i marken.

 

14 juni 2021

Efter en period med varmt och soligt väder då grödorna haft en kraftig och snabb utveckling, gläds vi nu åt regnet som ger grödorna ny kraft med tillgång på vatten och växtnäring. Senaste två veckorna har vi nyttjat finvädret till jordbearbetning, gödsling och stenplockning inför sådden av våra nya vallförsök. Själva sådden har vi dock skjutit på eftersom det varit för torrt för att säkerställa en jämn uppkomst i hela försöket. Vi har även satt potatis i vårt långliggande försök och ogräsharvat Eko-försöken. I fredags skördade vi det första av de tiotal vallförsök som vi har hos oss. Insekterna har också trivts bra i värmen och vi har hittat angrepp av minerarfluga, bladlöss och jordloppor i våra fält.

Vårrybs-demo.

Vår demonstration med vårrybs fick en kämpig start då värmen snabbt torkade ur den grunda såbädden och uppkomsten blev ojämn och långsam. När plantorna väl var uppe angreps de av jordloppor. Trots att demonstrationen omfattar en liten yta klarade sig odlingen med förhållandevis små skador och efter helgens regn har merparten av plantorna hämtat sig och växt förbi det känsliga hjärtbladstadiet.

I demon visar vi upp fem olika sorter från Scandinavian Seed och Lantmännen, som sponsrat med utsäde. Vi har sått ytor om tjugosju kvadratmeter per sort och gödslat med nittiofem kilo kväve, tio kilo fosfor och tjugo kilo kalium (kilo per hektar). Sorterna är Synneva, Juliet, Synthia, Boel och Cordelia.

Odling av rybs i Norrland har förekommit under många år men med blandat resultat, vilket är en orsak till att rybsen inte slagit igenom som avbrottsgröda trots att intresset finns. Fördelarna med att ha rybs i växtföljden är en gröda med stark ogräskonkurrerande förmåga, särskilt mot örtogräs. Dess djupa pålrot ger en bra luckrande effekt på jorden och i blomningen är det en gynnsam växt för bin och andra pollinerare.

Angrepp av jordloppa syns som vita prickar eller hål med en vit ring runt på hjärtbladen. Den svarta, glansiga insekten som syns på ett av bladen är loppan med sina två gula ränder på ryggen.

 

31 maj 2021

Fältsäsongen är i full gång sedan ett par veckor tillbaka här på försöksstationen. Förra veckan såddes sortförsöken i spannmål och vår demoodling av vårrybs. Under maj månad fick vi ca trettiofem millimeter regn här i Ås vilket har gett oss förutsättningar att skapa såbäddar med bra fukt för jämn groning.
Vi har även anlagt en demonstration med gödselmedlet Biofer i korn, där vi vill undersöka vilken skördepåverkan vi får vid olika spridningssätt och som komplement till stallgödsel.
Mer om var och en av demonstrationerna kommer löpande, så håll utkik här på Händer i fält!

 

31 maj 2021

Svavelgödsling som komplement till stallgödsel i vallodling.

Den 30 april gick startskottet för vår demo med Svavelgödsling som komplement till stallgödsel i vallodling.

Svavel är ett makronäringsämne som tillsammans med kväve bl.a. bygger protein, aminosyror och klorofyll i växten. Vid svavelbrist hämmas dessa processer även om tillgången på kväve är god, det måste alltså finnas en balans mellan dessa två näringsämnen för att få ett högt kväveutnyttjande. I vallodling är svavelbehovet större än för spannmål.

Ett av gårdsbrukets fält gödslades med hundra kilo Kiserit per hektar (motsvarar tjugo kilo i rent svavel) och den 12 maj gödslades det med flytgödsel från nöt, motsvarande trettiosex kilo ammoniumkväve och sex kilo svavel.

För att kunna utvärdera resultatet av gödslingen har vi lagt ut tre referensrutor i fältet: en helt ogödslad, en som bara gödslats med stallgödsel och en som bara gödslats med svavel. Inför skörd klipper vi prover ur fältet och referensrutorna som vägs och skickas för analys. Genom dessa prover hoppas vi kunna se hur vallen svarat på de olika gödslingarna, både i form av avkastning och i foderkvalité.

Mer finns att läsa om svavel i Norrländsk Växtodling (länk finns under fliken Fältförsök) och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning 2021 som finns för nedladdning på Jordbruksverkets hemsida.

Fortsättning följer!

 

 

Klicka för att läsa om Försöksstationen

Klicka för att läsa om Fältförsöken

Klicka för att läsa om Demonstrationsodlingar