25 november

Gynna pollinerarna!

Pollinerande insekter är en nödvändighet för många växters överlevnad. Tyvärr minskar antalet pollinerande insekter i odlingslandskapet till följd av vår markanvändning men vi kan påverka detta med en rad olika gynnande insatser.
Eftersom de hämtar sin föda från blommande växter kan vi genom att lämna hörnor eller ”skräpbitar” oslagna skapa en zoon där växterna kan gå i blom under sommaren. Blommande sälg är en viktig födotillgång för bin då den är en av de tidigaste att blomma. Försök att spara sälg när ni hugger rent åkerkanter.
Gå in på den här länken och ta del av Länsstyrelsens information och tips på hur du kan gynna insekterna.

De senaste åren har det tagits flera initiativ där lantbrukare ska ha möjlighet till ersättning för att odla olika typer av blommor i delar av sina fält. Bland annat så har mejerier och spannmålsuppköpare erbjudit bonus på avräkningspriset vid sådana åtgärder. Kolla med din uppköpare vad de kan erbjuda.

På Torsta har vi i sommar haft en sådd blomsterremsa med en blandning av honungsört, blodklöver, doftklöver, bovete och solros. Vi hade den intill vår sortdemo med rybs och tanken var att insekterna skulle ha blommande växter att födosöka i även efter att rybsen blommat över. Remsa var 2 meter bred och ca 150 meter lång. Kostnaden för utsädet var inte mer än 60 kronor. En enkel åtgärd, uppskattad av både människor och insekter långt in på hösten!
Som ni ser i filmen var remsan mycket uppskattad av bin och humlor!

3 november 2021

Resultat av vårrybs-demo

Upplägget för demonstrationen presenterades i ett inlägg från 14 juni med en uppdatering när den gått i blom 21 juli.
Säsongen har varit gynnsam för flertalet insekter och i rybsen har vi haft angrepp av både jordloppa och rapsbaggar. Som vi skrivit om tidigare skadar jordloppan plantorna i ung ålder, vilket skapar glesa bestånd. Rapsbaggarna angriper plantan från att blomknoppen börjar vidgas och äter upp blomanlagen, som senare ska utvecklas till en fröskida och vi tappar därmed fröskörd.
Tillväxten hos de fem sorterna var jämn och det var ingen skillnad i hur tidigt de började blomma. Däremot avtog blomningen efter ca tre veckor för samtliga sorter utom Boel som blommade ytterligare fem dagar. Det har även gått att se skillnader i mognadstid där Synneva och Cordelia gulnade tidigare än de övriga och hade störst andel mogna plantor vid skörd. Även här var Boel senare än övriga.

På fotot, taget den 16 september, syns att samtliga sorter fortfarande är övervägande grön och anmärkningsvärt är att stor del av plantorna fortfarande var gröna 11 oktober. Vi valde då att stränglägga rybsen för att mogna av på marken, men efter en frostknäpp morgonen den 13e tog vi in den för tröskning. Tio kvadratmeter skördades av varje sort och tröskades i ett stationärt tröskverk på försöksstationen. Proverna torkades till 8% vattenhalt och resultaten presenteras som torkad vara, gram från tio kvadratmeter.

Vilka erfarenheter kan vi ta med oss från säsongen? Det är framför allt två saker som vi kommer göra annorlunda nästa år. Vi valde att vänta med sådd till jorden blivit riktigt varm. Detta för att ge plantorna en snabb start och ha chansen att snabbt växa förbi stadiet då de är som känsligast för angrepp av jordloppor. Nackdelen med den strategin är att värmen även gynnar just lopporna. Genom att vänta med sådden får vi även en senare mognade på hösten och vi riskerar att tappa viktiga dagar och veckor med potentiellt bra tröskväder. Sådatumet 28 maj är visserligen inte något extremt sent, men vi hade kunnat så nästa en hel vecka tidigare. Dessutom hann den grunda såbädden torka ur för mycket innan sådd och de flesta fröna grodde inte för än efter vi fått regn tio dagar senare. Nästa år prioriterar vi att så tidigast möjligt.

Med erfarenhet från rapsodling så har bestånd med ett relativt lågt antal plantor per kvadratmeter gett bra skörd. Men det ger även ogräsen mer solljus och utrymme att växa innan beståndet sluter sig. Om man inte vill eller har möjlighet till kemisk ogräsbekämpning eller radhackning så är en tät sådd att föredra ur ogrässynpunkt. Vi kommer öka utsädesmängden nästa år för ett tätare bestånd och en bättre konkurrens mot ogräsen.


Rybsens djupa rotsystem efterlämnar en lucker jord.

Vi tipsar även om att titta på inspelningen från Öjebyns Lantbruksmässa, där ett större försök med rybs visas. Syftet är att hitta sortmaterial att förädla till sorter anpassade för odling i norra Sverige. Ca 17 minuter in i filmen pratar de även om odling i större skala, marknad och användningsområden.

Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=8eBqX05j_vE

 

3 november 2021

Svaveldemo i vall

Vi har i ett tidigare inlägg presenterat resultatet av förstaskörden i vår demo om svavelgödsling till vall. Som ni kan läsa om där så fick vi inte det resultat vi förväntat oss och vad detta kunde bero på. Inför andraskörden upprepade vi testet med att gödsla flytgödsel till två referensrutor. Rutorna fick 60 kg (räknat per hektar) kväve och har då gödslats med totalt 130 kg kväve denna säsong, varav ca hälften är ammoniumkväve. Vi har haft en hög omsättning av organiskt bundet till växttillgängligt kväve i marken under sommaren. Någon ytterligare svavel gödslades inte utöver flytgödslets innehåll.

Ruta 1- Gödslat med 20 kg Svavel i våras.
Råskörd 5 510 kg/ha, Ts-skörd 1 840 kg/ha vid 33,5% Ts.
Råprotein 70 g/kg Ts.

Ruta 2- Ingen tillförd växtnäring.
Råskörd 5 420 kg/ha, Ts-skörd 1 790 kg/ha vid 33% Ts.
Råprotein 80 g/kg Ts.

Ruta 3- Gödslat med 69+60 kilo kväve och 6+6 kilo svavel från flytgödsel.
Råskörd 9 280 kg/ha, Ts-skörd 2 930 kg/ha vid 31,6% Ts.
Råprotein 88 g/kg Ts.

Ruta 4- 20 kilo svavel i våras och flytgödsel innehållande 69+60 kilo kväve samt 6+6 kilo svavel.
Råskörd 10 150 kg/ha, Ts-skörd 3 190 kg/ha vid 31,4% Ts.
Råprotein 106g/kg Ts.

Resultaten kan till viss del bekräftar slutsatserna från första skörden och även grundtesen, att vi kan höja skördad mängd och kvalité genom rätt balans mellan kväve och svavel. Nästa år planeras att göra en upprepning av denna demo och fortsätta samla erfarenhet runt olika näringsämnens påverkan på våra vallar. Vi kommer då lägga ut demon i en första- eller andraårsvall och med högre klöverandel.
Hör gärna av er med idéer och kommentarer runt våra demonstrationer till lars.tiren@torsta.se

 

26 oktober 2021

I augusti påbörjade vi Demo-säsongen 2022!

En del i syftet med våra demonstrationsodlingar är att skapa erfarenhet kring grödor och odlingsteknik, bland annat av grödor som inte är så vanligt förekommande i området. Den 24e augusti såddes två demonstrationer med höstvete och höstråg. Bestånden var jämnt utvecklade inför invintringen och hade tre till fyra blad per planta. Det återstår att se hur de klarar vintern och till våren är planen att dela upp rutorna och prova olika ogrässtrategier och gödsling.

 

12 oktober 2021

Kvävedemonstration

I år har vi haft en kvävedemo där vi jämfört olika sätt att använda KRAV-godkänd handelsgödsel till korn. Demon var uppdelad i fyra olika led (ytor) och tänkt att spegla några av de sätt vårkorn brukar gödslas när det odlas i fält runt om i länet. Vi har även haft ett helt ogödslat led som referens och för att vi ska kunna se hur mycket näring som mineraliserats ur marken under året, alltså hur mycket organiskt bundet kväve som omvandlats till växttillgängligt.

För att uppnå en skörd på 5 ton korn per hektar är det beräknade behovet av kväve 80 kg per hektar (”Norrländsk Växtodling 2018” s.23.) och demon gödslades med stallgödsel i form av flytgödsel från nöt och handelsgödseln Biofer 10-3-1.
Sammanställt gödslades respektive led med:

Tillverkarna av Biofer rekommenderar att produkten myllas för ett högre näringsutnyttjande än vid spridning ovanpå marken. Vi ville se hur stor skillnaden blir och lade därför ut två led med samma mängd gödsel där ena ledet myllades och det andra spreds ovanpå marken efter sådd. När gödningen myllas så är det fördel att använda kombisåmaskin (vid sådd) för att pelletsen ska hamna nära såraden. I år kunde vi inte lösa det praktiskt och pelletsen myllades istället med harv. På sidan 8-9 i Jordbruksverkets ”Att sprida organiska gödselmedel” går det att läsa om pelletsens effekt vid olika spridning och myllningsdjup. Webbutiken Jordbruksverket
Produkten Biofer 10-3-1 och är ett pelleterat gödselmedel tillverkad av köttmjöl och kycklinggödsel. På grund av sitt innehåll av animaliska restprodukter finns vissa restriktioner för hur produkten får användas. Detta gäller flertalet av de produkter som är godkända i ekologisk odling varför det är viktigt att läsa igenom tillhörande produktblad innan användning. En lista med de gödselprodukter som är godkända i ekologisk odling finns i länken: Gödselprodukter som är godkända i ekologisk odling.
Att gödsla sin spannmål med stallgödsel är en vanlig företeelse på gårdar med djur. Om stallgödseln inte räcker till eller håller ett lågt näringsinnehåll riskerar det att bli den begränsande faktorn för kornets avkastningspotential. Så utöver att gödsla ett led med stallgödsel så anlade vi ett led där vi kompletterade stallgödseln med Biofer. Genom att kombinera dessa två kunde vi komma upp i 80 kg kväve per hektar utan att överskrida Jordbruksverkets rekommendation om att inte gödsla mer än 30 ton flytgödsel per hektar (Jordbruksverkets ”Rekommendationer för gödsling och kalkning” s.26). Utifrån stallgödselns kväveinnehåll blev kvävegivan lägre i ledet med bara stallgödsel.

De faktorer som påverkar avkastningen är hur många ax som utvecklas, antalet kärnor per ax och hur mycket kärnorna väger. Tillväxten av dessa tre sker vid olika tidpunkter i kornets utveckling och det är viktigt att näring finns tillgängligt i plantan för att den tillväxten ska bli bra. Mängden tillgängligt kväve i bestockningen, alltså tidigt i plantans utveckling återspeglar sig i hur många ax det finns per kvadratmeter, då kvävet stimulerar bestockning. Bioferen som myllades gav en större bestockning än de övriga leden, även om ledet med biofer + stallgödsel torde ha visat samma tendens. Utsädesmängden är beräknad till 350 grobara kärnor/ kvadratmeter men den verkliga grobarheten i fält blir alltid lägre.

Tillgången på kväve senare i utvecklingen återspeglas i kärnsättningen, alltså tusenkornvikten (TKV) och slutligen i bildandet av protein. Detta kan man se i ledet med bredspriden Biofer där kvävet blivit tillgängligt något senare i plantans utveckling. I teorin kan detta förklara den något lägre bestockningen men den högre proteinhalten. Så om vi vill ha en hög skörd med ett högt protein måste vi se till att det finns tillgängligt kväve vid skottbildningen och att det finns tillgång hela vägen fram till kärnfyllnad och bildandet av protein.

Mineraliseringen, alltså omsättningen från organiskt bunden näring till växttillgänglig, har varit hög tack vare den varma och relativt fuktiga sommaren. Genom att ha en ogödslad led har vi kunnat jämföra och bedöma hur mycket av den gödsel vi tillför i de andra leden som blivit tillgängligt under säsongen. Vi kan konstatera att gödslingen gjort nytta i alla de gödslade leden och ökat både antalen sidoskott, kärnvikten och proteinet.

Lönar det sig då att gödsla med ekologisk handelsgödsel? Gödningen köptes in i våras för ca 45:- /kg kväve vilket ger en kostnad på 3600:- per hektar när vi gödslat med 80 kg kväve. Vid ett spannmålspris (ekologiskt foderkorn) på 1,90:- /kg måste alltså gödslingen ge en merskörd på nästan 1900 kg per hektar för att löna sig. På grund av ojämnheter inom rutorna skördades de aldrig och jag har istället använt resultaten ovanför för att räkna fram en teoretisk skördenivå. I dessa uträkningar gav leden gödslade med Biofer ca 2000 kg i merskörd. I ledet med Biofer+ stallgödsel kostade gödslingen 900:- per hektar vilket kräver en merskörd på 480 kg. Här fick vi en merskörd på ca 1000 kg.

Resultaten från en demonstrationsodling som odlas på en plats, ett år och utan upprepningar av leden ska givetvis läsas för vad det är. Även om demon är utlagd på en relativt liten yta kan det förekomma variationer i marken och grödan kan påverkas av andra yttre faktorer vilket i sin tur kan påverka resultaten. Tyvärr placerades demon på vad som visade sig vara en illa vald plats och uppkomsten av kornet blev ojämn i alla rutor. Därför valde vi att inte försökströska rutorna i sin helhet utan istället använda de mätningar vi gjort i de delar av varje ruta som var representativa. Planen är att ha en liknande demonstration nästa år, kom gärna med förslag på upplägg till lars.tiren@torsta.se

 

26 augusti 2021

Fältvandring

För tredje och sista gången den här säsongen bjöd Länsstyrelsen tillsammans med Hushållningssällskapet och Torsta in till fältvandring. Även denna gång rörde vi oss runt i Torstas försöks- och demoodlingar.
Kvällen började vid det ekologiska sortförsöket med korn och havre. Vi kunde konstatera att säsongen varit gynnsam för spannmålen med välmatade kärnor och en hög mineralisering av den Biofer som försöket gödslats med. Lars från Torsta förklarade upplägget med sortprovningen i både ekologisk och konventionell odling, hur de gödslas, vilka parametrar som mäts under säsongen och berättade om mognadsprovtagningen, en mätning som utmynnar i hur många dagar varje sort behöver för att nå mognad och trettio procents vattenhalt i kärnan.
Resultaten från årets sortprovningar kommer finnas att läsa på SLU:s hemsida under vintern. https://www.slu.se/institutioner/norrlandsk-jordbruksvetenskap/publikationer/nytt-fran-njv/

Efter en diskussion runt försöksfältets markförhållanden med för länet väldigt höga fosfor- och kaliumklasser passade det utmärkt att växla över till att prata om ett annat näringsämne. Lars presenterade resultaten av Svavel-demon och vi pratade lite runt varför resultatet ser ut som det gör och varför gödslingen inte fått den tänkta effekten. En sammanställning av demonstrationen finns i ett tidigare inlägg här på Händer i fält. I skrivande stund har vi inte fått analyssvaren på återväxtskörden, men en sammanställning av denna kommer inom kort.
Nästa stopp var sortdemonstrationen i vårrybs. Vi har följt den vid tidigare fältvandringar och kunde konstatera att den såg frodig ut, trots säsongens insektsangrepp i form av jordloppor och rapsbaggar. Samtliga fem sorter var fortfarande gröna och den stora frågan blir när den kommer gå att tröska. Sigrid från HS pratade om odlingen och rybsens fördelar i växtföljden, om hur pollinerande insekter ökar skörden och möjligheterna för avsättning för grödan. Intill rybsen ligger en blomsterremsa för att gynna pollinerare där vi kunde titta på blommande honungsört, blodklöver, persisk klöver, bovete och solros. Hanna och Sigrid berättade om nyttan av pollinerande insekter och hur vi gynnar dem genom att bl.a. anlägga blomsterremsor, odla växter som blommar senare än friväxande arter och att lämna remsor med oslaget gräs. I anslutning till rybsen och blomsterremsan presenterade Lars den nysådda demonstrationen med höstvete och råg. Nyfikenheten och viljan att odla höstgrödor finns runt om i länet men eftersom inga fältförsök utförs i Norrland så får vi lära oss hur vi ska odla dessa genom egna och varandras erfarenheter.
Kvällen fick lite fokus på vallväxter när vi tittade på insådden av ett försök med Mattenklee, alpklöver, som är en typ av rödklöver som just nu provas på olika platser i Sverige. Det har visat sig att den är härdigare mot klöverns växtföljdssjukdomar och är därför ett intressant alternativ i våra valldominerade växtföljder. Förhoppningen är att kunna bibehålla hög klöverandel i vallarna fler år än vad vi kan idag.
Sista stoppet blev Kvävedemon och det konventionella sortförsöket i korn. I kvävedemonstrationen provar vi olika sätt att använda det KRAV-godkända gödselmedlet Biofer 10-3-1. På grund av ojämnheter i fältet och ojämn uppkomst av kornet så är det svårt att dra några säkra slutsatser av resultatet och rutorna kommer inte försökströskas. Men genom att räkna ax och kärnor per ax, samt att väga tusenkornvikt var det möjligt att räkna fram en teoretisk avkastning. Resultaten presenteras i ett eget inlägg här på Händer i fält. Gruppens gemensamma uppfattning var i alla fall att vi genom en bra förfrukt och en hög mineralisering fått ett bra bestånd även i det ogödslade ledet och att med de förutsättningarna är det inte säkert att merskörden i gödslat led betalar den insatsen. I det konvetionella kornet såg vi mycket stråbrott och liggsäd, mest troligt till följd av ett stort kväveupptag tidigt i utvecklingen. Sigrid berättade om hur man kan minska risken genom att dela upp kvävegödslingen på två tillfällen, där man gödslar ca sjuttio procent vid sådd och resten i slutet av bestockningsfasen. Detta ger även lantbrukaren chansen att justera kvävegivan utifrån grödans potential och årsmån. En sen kvävegiva ger även en ökad proteinhalt i kärnan.

Kvällen bjöd på bra diskussioner och vi upplevde ett stort intresse i att få lyfta olika frågor från de tio deltagarna. Det är väldigt roligt att få höra om hur mycket erfarenhet och intresse det finns ute på gårdarna i regionen! Vi avslutade vandringen med kaffe och bulle i sensommarskymningen.

 

4-21 juli 2021

Uppdatering Vårrybs

I juli månad hände det mycket i vår sort-demo av vårrybs. I början av månaden var den väldigt luckig och lågväxt. Många plantor vissnade bort till följd av loppangrepp och torka och ogräsen fick mycket utrymme att konkurrera med rybsen. Men några dagar in i juli tog höjdtillväxten fart och runt 15 juli gick samtliga sorter i blom.


4 juli 2021


12 juli 2021


21 juli 2021

 

6 och 12 juli 2021

Sommarens fältvandringar.

Förmiddagen 6 juli och på kvällen 12 juli bjöd Länsstyrelsen in till fältvandring tillsammans med Torsta och Hushållningssällskapet (HS).

Den 6 juli var temat vall. Efter samling med fika och en genomgång av säsongens väder hittills åkte vi ut i fält och tittade på de nysådda sortförsöken i vallgräs och klöver. Vi pratade om vikten av fukt och värme i såbädden och hur sådjupet kan påverka de små vallfröna. Efter det stannade vi till i en förstaårsvall där Hanna Appelros gick igenom artkännedom för några av de vanliga vallgräsen och vilka ogräs man bör vara observant på. Det blev en diskussion runt problem med skräppa och betydelsen av upprepad bearbetning, putsning innan den sätter frö och att sträva efter en kraftig gröda som skuggar den.

Nästa stopp blev i vårrybs-demon där Sigrid från HS berättade om olika skadeinsekter i oljeväxter och om hur vi kan gynna nyttoinsekter i fält. Intill rybsen är en blomsterremsa anlagd innehållande bovete, honungsört, persisk klöver, blodklöver och solros. Genom en sen sådd och sen blomning gynnas bin och andra pollinatörer när exempelvis maskrosor och blommor i fältkanter blommat över. Andra sätt att få blommande fältkanter är att lämna hörn eller remsor av gamla vallar och låt dem gå i blom. Men viktigt att inte lämna dem hela säsongen för att gårdsstödet ska uppfyllas.

I sortförsöken av vallgräs och klöver tittade vi på hur timotej och ängssvingel har olika växtsätt. Timotejen har snabb tillväxt på våren och svinglarna har en stark återväxt efter första skörden. Vi tittade även på rotröta i klöver som är en stor anledning till att klövern försvinner ur våra vallar med tiden.

Sista delen av fältvandringen handlade om lusern som proteingröda i vall. Vi tittade på fältförsöket med olika sorter av gul o blå lusern, samt återväxten av en vall med blålusern i blandning med röd- och vitklöver.

Temat för fältvandringen 12 juli var spannmål. Även denna gång arrangerades den av Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet och Torsta. Anders Lindgren från Växtskyddscentralen var inbjuden för att berätta om växtskadegörare i spannmål och om arbetet med gradering, prognos och varning, samt integrerat växtskydd- IPM.

Utgångspunkten för fältvandringen var i ett av Torstas fält med sortförsök i vårkorn samt i en demonstrationsodling med olika sätt att använda det organiska gödselmedlet Biofer. Vi började med att titta på två kvävestegar, en med Biofer 10-3-1 och en med mineralgödslet Axan NS 27-4. Båda stegarna är gödslade från noll till hundratio kilo kväve (kilo per hektar) i steg om trettio kilo. Skillnaderna mellan de två olika gödselmedlen var små och vi kunde även konstatera en god mineralisering från marken då även de ogödslade rutorna var frodiga. Vidare tittade vi på Biofer-demon som är uppdelad i fyra olika rutor samt en nollruta. Erfarenheter från användning av ekogödselmedel och stallgödsel i kombination och vikten av att gödningen myllas för bästa effekt diskuterades mellan deltagarna och arrangörerna. Vi pratade även om hur gödslingen påverkar antalet skott och när på säsongen organiskt kväve kan bli tillgängligt för växten. Mer erfarenhet om vilka gödslingsstrategier som kan användas vid olika årsmån efterfrågades från deltagarna.

Anders på Växtskyddscentralen och Sigrid på HS berättade om sommarens graderingsarbete i olika fält runt om i länet och hur dessa observationer mynnar ut i prognoser om hur stora angrepp vi kan

förvänta oss från olika skadegörare, både av insekter och svampar. Gruppen fick titta på plantor med skador av bl.a. minerarfluga, sköldfläcksjuka och flygsot. Vi tittade även på nyttoinsekter och diskuterade deras funktion i fält, exempelvis nyckelpigelarven som äter stora mängder bladlöss.

Lars på Torstas försöksstation presenterade sortprovnigen i vårkorn och sammaställnignen av resultaten som presenteras i SLU:s ”Nytt från NJV” (länk finns på torsta.se/foretagsutveckling/forsoksstation/faltforsok/)

Även den här gången tittade vi på vårrybsen och diskuterade utsädesmängd, ogräsbekämpning, skadegörare och nyttoinsekter. Vi fick intressanta inspel från deltagare som själva provat vårrybs.

Vi avslutade i den varma kvällssolen med att titta på det ekologiska sortförsöket i korn och havre där vi pratade om hur olika sorters växtsätt kan påverka ogräsförekomsten. Vi tittade även på havreplantor drabbade av rödsotvirus som har samband med den stora populationen av bladlöss som vi haft i grödorna.

Vi som arrangerat är mycket nöjda med fältvandringarna och riktar ett stort tack till er som deltog och kom med bra frågor och intressanta diskussioner. I augusti kommer vi ha två tillfällen där vi summerar och reflekterar över säsongen så långt. Ni är välkomna med anmälan till Länsstyrelsen via hanna.appelros@lansstyrelsen.se

 

16 juni 2021

Resultat av svaveldemo.

16 juni skördades vår demonstration med svavelgödsel i vall. Fyra rutor, vardera 36 kvadratmeter, som gödslats på olika sätt skördades, vägdes och prover för näringsanalys och torrsubstansprov togs ut. I inlägget från 31 maj går det läsa om bakgrunden till denna demonstration. Nedan följer resultaten från skörd och analys där skörden från arton kvadratmeter skördeyta räknats om till kilogram per hektar.

Ruta 1- Gödslat med 20 kilo svavel.

Råskörd 13 300 kg/ha, Ts-skörd 3 378 kg/ha vid 25% Ts.

Råprotein 102 g/kg Ts.

Ruta 2- Ingen tillförd växtnäring.

Råskörd 11 644 kg/ha, Ts-skörd 3 190 kg/ha vid 27% Ts.

Råprotein 105 g/kg Ts.

Ruta 3- Gödslat med flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 255 kg/ha, Ts-skörd 3 673 kg/ha vid 23% Ts.

Råprotein 129 g/kg Ts.

Ruta 4- Samma gödsling som övriga fältet. 20 kilo svavel och flytgödsel från nöt innehållande 69 kilo kväve, varav 36 kilo som ammoniumkväve samt 6 kilo svavel.

Råskörd 16 877 kg/ha, Ts-skörd 3 662 kg/ha vid 22% Ts.

Råprotein 118g/kg Ts.

Efter skörden gödslades ruta 3 och 4 med flytgödsel innehållande 60 kilo kväve (ca 50% ammoniumkväve) och återväxten kommer provklippas och vägas.

Vad kan vi dra för slutsatser från våra provrutor? Till att börja med ska vi konstatera att en demonstration, till skillnad från ett fältförsök, visar oss bara sanningen för just den aktuella ytan vid den aktuella tiden. Även fast demon ligger på en liten yta i fältet så kan variationer i marken och vallen förekomma som ger oss skillnader i resultaten. Med det sagt kan vi fokusera på vad vi sett.

Målet med demonstrationen var att kunna se hur vallen skulle svara när vi tillsatte extra svavel till gårdens stallgödsel. Förhoppningen var en högre skörd och ett högre protein. Förhållandet mellan innehållet av kväve och svavel i gödseln var i vårens analys 10:0,9, alltså för varje tio kilo kväve vi tillför, så tillför vi 0,9 kilo svavel. För att kvävet ska utnyttjas maximalt bör balansen mellan kväve och svavel vara runt 10:2. Svavel i stallgödseln är dessutom bundet till organiskt material, så det är inte säkert att växten kan tillgodogöra sig av den uppmätta mängden under spridningsåret. Även gårdens foderanalys har pekat på ett svavelinnehåll under rikssnitt. Så varför får vi då inte en högre skörd och

ett bättre foder i ruta 4 som både fått stallgödsel och extra svavel? Skördenivån är densamma som i ruta 3, som bara gödslats med stallgödsel, men den har ett betydligt högre proteininnehåll.

Min teori är att mängden tillsatt svavel helt enkelt blev för hög i förhållande till kvävet, vilket i sin tur också hämmar maximalt kväveupptag och därmed uppbyggnaden av protein. Jag övervärderade gödselns kväveinnehåll och när analyssvaret kom var svavlet redan spridet i fält. Med 69 kilo kväve och totalt 26 kilo svavel blir förhållandet kväve svavel 10:4, under förutsättningen att allt kväve har mineraliserat, vilket vi inte kan räkna med. Det återstår att se utfallet av återväxten då mer kväve tillförts och en del av svavlet fortfarande finns kvar i marken.

 

14 juni 2021

Efter en period med varmt och soligt väder då grödorna haft en kraftig och snabb utveckling, gläds vi nu åt regnet som ger grödorna ny kraft med tillgång på vatten och växtnäring. Senaste två veckorna har vi nyttjat finvädret till jordbearbetning, gödsling och stenplockning inför sådden av våra nya vallförsök. Själva sådden har vi dock skjutit på eftersom det varit för torrt för att säkerställa en jämn uppkomst i hela försöket. Vi har även satt potatis i vårt långliggande försök och ogräsharvat Eko-försöken. I fredags skördade vi det första av de tiotal vallförsök som vi har hos oss. Insekterna har också trivts bra i värmen och vi har hittat angrepp av minerarfluga, bladlöss och jordloppor i våra fält.

Vårrybs-demo.

Vår demonstration med vårrybs fick en kämpig start då värmen snabbt torkade ur den grunda såbädden och uppkomsten blev ojämn och långsam. När plantorna väl var uppe angreps de av jordloppor. Trots att demonstrationen omfattar en liten yta klarade sig odlingen med förhållandevis små skador och efter helgens regn har merparten av plantorna hämtat sig och växt förbi det känsliga hjärtbladstadiet.

I demon visar vi upp fem olika sorter från Scandinavian Seed och Lantmännen, som sponsrat med utsäde. Vi har sått ytor om tjugosju kvadratmeter per sort och gödslat med nittiofem kilo kväve, tio kilo fosfor och tjugo kilo kalium (kilo per hektar). Sorterna är Synneva, Juliet, Synthia, Boel och Cordelia.

Odling av rybs i Norrland har förekommit under många år men med blandat resultat, vilket är en orsak till att rybsen inte slagit igenom som avbrottsgröda trots att intresset finns. Fördelarna med att ha rybs i växtföljden är en gröda med stark ogräskonkurrerande förmåga, särskilt mot örtogräs. Dess djupa pålrot ger en bra luckrande effekt på jorden och i blomningen är det en gynnsam växt för bin och andra pollinerare.

Angrepp av jordloppa syns som vita prickar eller hål med en vit ring runt på hjärtbladen. Den svarta, glansiga insekten som syns på ett av bladen är loppan med sina två gula ränder på ryggen.

 

31 maj 2021

Fältsäsongen är i full gång sedan ett par veckor tillbaka här på försöksstationen. Förra veckan såddes sortförsöken i spannmål och vår demoodling av vårrybs. Under maj månad fick vi ca trettiofem millimeter regn här i Ås vilket har gett oss förutsättningar att skapa såbäddar med bra fukt för jämn groning.
Vi har även anlagt en demonstration med gödselmedlet Biofer i korn, där vi vill undersöka vilken skördepåverkan vi får vid olika spridningssätt och som komplement till stallgödsel.
Mer om var och en av demonstrationerna kommer löpande, så håll utkik här på Händer i fält!

 

31 maj 2021

Svavelgödsling som komplement till stallgödsel i vallodling.

Den 30 april gick startskottet för vår demo med Svavelgödsling som komplement till stallgödsel i vallodling.

Svavel är ett makronäringsämne som tillsammans med kväve bl.a. bygger protein, aminosyror och klorofyll i växten. Vid svavelbrist hämmas dessa processer även om tillgången på kväve är god, det måste alltså finnas en balans mellan dessa två näringsämnen för att få ett högt kväveutnyttjande. I vallodling är svavelbehovet större än för spannmål.

Ett av gårdsbrukets fält gödslades med hundra kilo Kiserit per hektar (motsvarar tjugo kilo i rent svavel) och den 12 maj gödslades det med flytgödsel från nöt, motsvarande trettiosex kilo ammoniumkväve och sex kilo svavel.

För att kunna utvärdera resultatet av gödslingen har vi lagt ut tre referensrutor i fältet: en helt ogödslad, en som bara gödslats med stallgödsel och en som bara gödslats med svavel. Inför skörd klipper vi prover ur fältet och referensrutorna som vägs och skickas för analys. Genom dessa prover hoppas vi kunna se hur vallen svarat på de olika gödslingarna, både i form av avkastning och i foderkvalité.

Mer finns att läsa om svavel i Norrländsk Växtodling (länk finns under fliken Fältförsök) och Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning 2021 som finns för nedladdning på Jordbruksverkets hemsida.

Fortsättning följer!

 

 

Klicka för att läsa om Försöksstationen

Klicka för att läsa om Fältförsöken

Klicka för att läsa om Demonstrationsodlingar